Direktlänk till inlägg 14 september 2009

Lite om hur Wisla sett ut fram till Kazimierz

Av Christensson - 14 september 2009 15:16

Det är intressant hur floden ständigt och fortfarande ändrar karaktär och för dem som är intresserade över hur de olika sträckorna varit tänkte jag i lite grova drag gå igenom floden från där jag började och framåt.

 

Jezioro Goczalkowickies utlopp till strax innan Oswiecim där floden Przemsza ansluter.

Floden är smal, kraftigt brunfärgat och vanligtvis ett tiotal meter bred med 4-5 meter höga vallar så man ser i stort sett inte vad som finns utanför. Vill man uppleva lite professor Drövel är denna sträckan idealisk, växtligheten är tät och djungellik. Många hinder man inte kan paddla förbi, mindre forsar och fallna träd som blockerar. På denna sträckan var det nog ett 15-tal platser man fick vada sig igenom och kanske 3-4 träd att ta sig runt. Många småforsar gick att paddla i men var luriga, allmänt grunt så man ropade "välkommen!" åt alla småbäckar och rännilar som gjorde oss sällskap.

Just kungsfiskare fanns det i ett otrolig stort antal men ju större och bredare floden sen blev desto färre blev de.

Oswiecim in till Krakow.

Nu har floden vuxit och blivit både djupare och bredare, forsarna är både längre och härligare och allt fler är paddlingsbara. Bredden som ökat gör också att man får se mer av världen utanför floden. Vattnet som var så kraftigt brunfärgat av näringsämnen när det lämnade Jezioro Goczalkowickie blir klarare och klarare och är nu klart nog att man kan tänka sig att laga mat på det. Ett stort helvete härifrån till några mil bortom Krakow är kraftverksdammarna som likt enorma stoppskyltar tvingar in en till kanten. Från Oswiecim fram till Krakow är det möjligt att slippa dammarna om man väljer att ta de byggda kanalerna istället. Men för mig blir det inte att paddla på Wisla längre och väl förbi dammarna har jag haft underbar paddling som jag hade missat om jag tagit den lättare vägen. Var bara noga med att gå in till kanten i tid, reka området och kom på en plan. Man kommer förbi efter lite blod svett och tårar. Förutom kraftverken är denna sträckan skön, strömmen är kraftigare och det är en jäkla fart på forsarna så man måste läsa av vattnet snabbt och rätt om man inte vill simma en stund.

Krakow till Polaniec

Strax innan Krakow växer floden ytterliggare och när man passerar centrum är det kanske 150 meter från sida till sida, någon mil innan och någon mil efter är det brett och lugnflytande innan hon börjar vindla sig igen. Landskapet och flodens karaktär är aldrig bestämt så det är lite svårt att beskriva så här i efterhand så se det i stora drag. Hon flyter ibland bred, lugn och rak för att sen pressar ihop i en skarp högersväng så att farten ökar kraftigt och man flyger fram i ytterspår, sen lugnar hon ner sig tills man får en lång lång svepande paddlingsbar fors att tjoa sig igenom. Glöm bara inte att paddla! Jag ropade på mig själv genom de flesta forsar, "paddla paddla paddla, fortsätt paddla, fortsätt paddla!" så man inte tappar balansen, lätt att man sitter still när det guppar men då är man illa på det.

Polaniec till Kazimierz dolny.

Det som främst präglat den här sträckan är sandbankerna. Vi är ju i September och efter en ganska torr sommar här i Polen är vattennivån därefter, något att tänka på överlag om det jag skrivit. Vad som händer i området med sandbankar är att floden i sig är väldigt bred, hundratals meter ibland men huvudfåran är smal och det svåra är att hela tiden ha koll på var den är. Ibland finns det två huvudfåror som när floden passerar en mindre ö men normalt är det bara en som har tillräckligt med vatten och djup för att ta en fram. Huvudfåran går ofta i en slingrande ormlik rörelse och är definitivt inte rakaste vägen mellan punkt A och B så man genar ibland vilket ofta förlåts. I de andra fallen hamnar man i grundvattnet närmare bankarna och med ständiga bottenkänningar får man kriga sig ut mot djupare vatten igen. Virvlar är ett annat fenomen som finns mycket här, vattnet pressas ihop och trycks upp mot ytan och när man åker in i en virvel flyttas man lite åt sidan och paddeln får inget tryck i vattnet. Sällan riskfyllt utan mer besvärande och jobbigt när en stor virvel dyker upp och petar en ur kurs. Paddlingen blir besvärligare i områden med mycket torrlagda sandbankar men belöningen desto större, bättre middags och fikaplatser änn gyllengula sandöar mitt i floden får man leta efter!

Det här är i stora drag och det är som sagt svårt att mer i detalj beskriva för då hade jag behövt göra anteckningar en gång i timmen, hon är en föränderlig och underbar flod man ständigt överraskas av.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Christensson - 7 oktober 2009 21:03

Har varit här i tre dagar nu och trivs väldigt bra. Som vanligt är det i den gamla delen jag håller till och trivs bäst i. I vissa städer är de äldre delarna små isolerade öar men inte här, mer som en egen stadsdel. Är inte kunnig i arkitektur men ve...

Av Christensson - 4 oktober 2009 21:33

Det är den sista dagen på floden, vilken märklig känsla. Att det efter alla dessa dagar nu bara återstår en känns på samma gång underbart och overkligt. Jag tänkte " nu är det två mil kvar" skakade på huvudet och fortsatte, " nu är det en mil kvar" o...

Av Christensson - 2 oktober 2009 09:44

De här tre dagarna sen jag lämnade Torun har frestat på, vädret är en sak men det är Wisla som krånglat och bråkat mest hela tiden. Mycket beror säkert på de relativt låga vattennivåerna som får vattnet att pressas ihop i de djupare delarna. Strömmen...

Av Christensson - 1 oktober 2009 20:11

Lämnade Torun i ett ruggigt höstväder, vinden var frisk och grå regnmoln drev fram på himlen. Det regnade fram till sen eftermiddagen och det enda man kunde göra var att kika ut genom gluggen på regnjackan och gneta på. När det är sånt här riktigt sk...

Av Christensson - 28 september 2009 20:25

Vaknade tidigt och det var underbart att kliva ur tältet och se flodens alldeles spegelblanka vatten. Redan en mild värme trots den rätt kalla natten. Efter fem dagar med vind och vågor var det nu så tyst att det blev en ren njutning att ta sig fram....

Ovido - Quiz & Flashcards