Femte September - Lämnar Krakow

När jag paddlade ut ur Krakow fick jag känna på rejäl krabbsjö, vinden var kraftig och rev upp vågor som sedan studsade på kajkanterna och träffade mig på sidorna, det plus mötande och omkörande turistbåtar gjorde att det var som att paddla i en gryta kokande vatten. Efter någon mil hade jag lämnat båtarna och de tjoande turisterna bakom mig och flodvallen tog emot och skickade inte tillbaka vågorna med samma kraft längre, skönt för det var lite läskigt ett tag.

Två kraftverksdammar fick jag passera idag, hade jag då vetat att jag skulle slippa såna de kommande tre dagarna hade jag kanske tagit det med större lugn men nu är jag hyggligt trött på dem där det bara dyker upp och stör min resa. Den sista låg ute i ingenstans och enda chansen att komma förbi var att antingen bli så förbannad och grön att man kunde slänga över kajaken, en förmåga jag tyvärr inte har eller att ta den mödosamma vägen. Kajakvagnen funkade inte så bra på den håliga och halkigt blöta leran så med en kombination av dragande med rep, korta sträckor med vagnen innan den hamnade snett igen och till slut bärandes av alla packpåsar fram och tillbaka hade jag tagit mig de knappa femhundra meterna till det befriande framåtrusande vattnet på andra sidan. Ett par Polska fiskare stannade till med sin bil, vevade ner rutorna, sa något och lämnade mig med ett stort gapskratt... tack kompisar.

Att sen känna hur vattnet bara lyfter upp och gör denna koloss på land lika lätt som ett löv är bara helt underbart! Sen väntar man tills man kommit ur alla fiskares närvaro innan man skriker kort och högt och så är man lugn, lugnare igen.

Hade sen några bra timmar med skön paddling innan klockan närmade sig 19 och det blev dags att hitta någonstans att sova, dels för att mörkret kommer snabbt men främst för att myggen kommer i mängder om man väntar. Har med en före och efter bild från kraftverksdammkom, kom i lite fel ordning bara.                  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har varit här i tre dagar nu och trivs väldigt bra. Som vanligt är det i den gamla delen jag håller till och trivs bäst i. I vissa städer är de äldre delarna små isolerade öar men inte här, mer som en egen stadsdel. Är inte kunnig i arkitektur men ve...

Det är den sista dagen på floden, vilken märklig känsla. Att det efter alla dessa dagar nu bara återstår en känns på samma gång underbart och overkligt. Jag tänkte " nu är det två mil kvar" skakade på huvudet och fortsatte, " nu är det en mil kvar" o...

De här tre dagarna sen jag lämnade Torun har frestat på, vädret är en sak men det är Wisla som krånglat och bråkat mest hela tiden. Mycket beror säkert på de relativt låga vattennivåerna som får vattnet att pressas ihop i de djupare delarna. Strömmen...

Lämnade Torun i ett ruggigt höstväder, vinden var frisk och grå regnmoln drev fram på himlen. Det regnade fram till sen eftermiddagen och det enda man kunde göra var att kika ut genom gluggen på regnjackan och gneta på. När det är sånt här riktigt sk...

Vaknade tidigt och det var underbart att kliva ur tältet och se flodens alldeles spegelblanka vatten. Redan en mild värme trots den rätt kalla natten. Efter fem dagar med vind och vågor var det nu så tyst att det blev en ren njutning att ta sig fram....